Mer info om varje föreläsning finns här nedan.

Tisdag 13 juni – Fredag 16 Juni
Wallénhallen, Leksands Folkhögskola
Fritt inträde.

Samtidskonstsymposiet arrangeras av KiD – Konst i Dalarna med stöd från Bild och Form Region Dalarna samt Kulturrådet. Ett bredare program arrangeras för antagna deltagare i symposiet men föreläsningarna är öppna för allmänheten. Hoppas vi ses!

---

Maja Gunn (f. 1978, Sverige) är en konstnär som bor och arbetar i Stockholm. Maja Gunns arbete gestaltar och undersöker mode och textil i relation till normer, politik och performativa praktiker – där genus och sexualitet ofta intar en central roll. Med en bas i kritisk kulturteori utforskar Maja Gunn sitt eget visuella, skrivna, materiella och/eller textila material och sitt eget görande för att på så vis kunna ge det politiska dimensioner och betydelser. Under samtidskonstsymposiet kommer Maja Gunn att prata om sin konstnärliga praktik. En betydande del av föreläsningen kommer handla om en under sommaren pågående utställning på Röda Sten konsthall i Göteborg (10.06.23 –27.08.23). Gunns verk har tidigare visats på bland annat Fresno Art Museum, New Orleans Museum of Art, Museum of Pop Culture, Nationalmuseum, Liljevalchs, Röhsska museet, Textilmuseet, Norrbottens museum, ArkDes och Museum Anna Nordlander. Mellan 2017–2022 var hon professor på HDK-Valand Campus Steneby. Sedan april 2022 är Maja Gunn professor på Konstfack.

---

Emelie Röndahl (1982)
Vävande konstnär, Falkenberg

Gråta garn – något om vävning och textil

Den röda tråden är språk – om att göra konst i detta nu

Efter det senaste valet har konsten och kulturen diskuterats mer än på länge. Det har talats om konstens frihet, om politisk styrning, om konstens egenvärde och hur begrepp som armlängds avstånd tolkas och används. 1975 kom den kulturutredning som la grunden till dagens kulturpolitik: ”Konstnärerna i samhället”
SOU 1975:14 Samma år började jag min första förberedande konstskola. I utredningen står dessa tre meningar att läsa:
”Konstnärlig verksamhet är ett grundläggande kännetecken för mänskligt liv.” ”Konst är inte något exklusivt. Konst ingår som ett självklart element i alla människors liv.”

Hur har vår förståelse av konsten och konstens samhälleliga situation och villkor förändrats under de här fem decennierna? Nina Bondeson talar om detta med utgångspunkt i sin egen erfarenhet av konsten som språk och som yrke.

---

Handen andas med världen

I hantverket finns det ofta två tydliga riktningar. En som sträcker sig mot idévärlden och den sociala rörelsen i mötet med andra människor. Det andra är en riktning som rör sig inåt och handlar om samtalet mellan hantverkaren och materialet. Då kanske det att gräva upp leran själv, bygga egna brännugnar, karda och spinna den råa ullen har betydelse. Det kanske inte går att se på konstobjektet, men det ökar komplexiteten i det egna livet. Gör livet mer oförutsägbart, ökar förundringen.

Sedan flera år är jag verksam som konstnär på Gotland och jag arbetar med de material jag har omkring mig. Ofta ull och det är inte bara för att ta tillvara en lokal resurs som saknat kommersiellt värde. Utan det sätter mig även i en relation till platsen, landskapet och till den kunskap som finns bland lammbönder och nätverken kring materialen.
Petter Hellsing gick 1983–1989 på Skulptur på Konstfack. Senaste utställningen var på Ebelingmuseet och han har deltagit i flera internationella utställningar bland annat Flexible 4 Identities, Art Embroidery – A wide focus on new territories, 2nd Hangzhou Triennial Of Fiber Art Zhejiang Art Museum, China, Textile 05 Textil biennalen i Litauen och Pricked: Extreme Embroidery på Museum of Arts & Design i New York.